Från första frågan till provdagen
Högskoleprovet – så fungerar det
Vad behöver du veta innan du skriver högskoleprovet? Här får du koll på anmälan, provets delar och ditt resultat, och en konkret väg in i träningen.
Av HPKampen · Sakuppgifter kontrollerade
Vad är högskoleprovet?
Högskoleprovet är ett frivilligt prov som används vid urval till högskolan. Ett giltigt resultat ger dig ytterligare en möjlighet att konkurrera om en utbildningsplats. Du behöver fortfarande uppfylla utbildningens behörighetskrav. Provet ersätter inte dem.
UHR ansvarar för provet och rättningen. Provet genomförs normalt på våren och hösten, tillsammans med universitet och högskolor runt om i landet.
Källa: UHR – högskoleprovet.
160
uppgifter som räknas
8
olika delprov
0,00–2,00
skalan för resultatet
Datum och anmälan till högskoleprovet
De här provtillfällena är publicerade hos Studera.nu. Kontrollera alltid deras information innan du anmäler dig.
| Provtillfälle | Provdag | Anmälningsperiod |
|---|---|---|
| Hösten 2026 | 11–18 augusti 2026 | |
| Våren 2027 | 7–14 januari 2027 |
Anmälan görs på hogskoleprov.nu under anmälningsperioden. Avgiften är 550 kronor. Det går inte att efteranmäla sig när perioden har stängt.
Huvudregeln är att du får skriva från det kalenderår du fyller 18. Vissa yngre får också skriva, exempelvis elever som går vårterminen i gymnasiets andra år eller senare. Läs de fullständiga villkoren hos Studera.nu. Behöver du anpassat prov eller anpassad provsituation är det bra att förbereda intyg före anmälan.
Högskoleprovets åtta delprov
Den kvantitativa delen innehåller 80 uppgifter och den verbala 80. Under den ordinarie provdagen skriver du två pass av varje typ och ett utprövningspass. Utprövningspasset används för framtida frågor och räknas inte in i resultatet.
Kvantitativa delen
Matematik, jämförelser, logiska resonemang och tolkning av information.
Verbala delen
Ord, meningar och läsförståelse på svenska och engelska.
Välj ett delprov för en metodgenomgång och en testfråga med förklaring.
Källa: Studera.nu – provets delar.
Poäng, normering och resultat
Ett rätt svar ger en råpoäng. Fel eller obesvarade uppgifter ger noll, utan minuspoäng. Antalet rätt omvandlas sedan genom normering till en skala från 0,00 till 2,00. Normeringen tar hänsyn till att prov kan vara olika svåra.
Den verbala och den kvantitativa delen normeras separat. Medelvärdet blir ditt slutresultat. Om delresultaten exempelvis är 1,20 och 1,40 blir slutresultatet 1,30. Det är ett räkneexempel, inte en prognos för ett visst antal rätt.
Det finns därför ingen fast gräns för hur många rätt som alltid ger exempelvis 1,50. Använd normeringstabellen för just det prov du rättar.
Källa: Studera.nu – rättning och normering.
Hur länge gäller resultatet?
Resultatet kan användas för utbildningar som börjar terminen efter provet. Det gäller till slutet av det kalenderhalvår som infaller åtta år efter provtillfället. Har du skrivit flera gånger används ditt bästa giltiga resultat. Du hämtar resultatbeskedet på ditt konto för högskoleprovet.
Så kan du förbereda dig inför högskoleprovet
Här är HPKampens förslag på ett upplägg. Anpassa mängden träning efter din tid och vilka moment du behöver arbeta med.
1. Ta reda på vad som tar tid
Gör ett tidigare provpass och rätta det. Skriv upp om varje miss berodde på en kunskapslucka, en feltolkning eller tidsbrist. Det ger ett tydligare nästa steg än att bara räkna antalet fel.
Hämta gamla högskoleprov och facit2. Träna på en sak i taget
Välj ett område, till exempel procent eller läsförståelse. Arbeta först utan tidspress och förklara för dig själv varför svaret stämmer. Gör sedan en ny uppgift av samma typ.
Vill du bygga upp eller fräscha upp dina mattekunskaper? I Mattekursen går du igenom teori och metoder steg för steg, från grunderna till matematiken på högskoleprovet. Varva genomgångarna med övningsfrågor för att använda det du har lärt dig.
Välj enstaka frågor att öva på3. Växla till hela provpass
När metoderna sitter kan du träna på tempo. Öva på att gå vidare från en svår uppgift och återvända om tiden räcker. Jämför vilka fel som dyker upp med och utan tidspress.
Ett första pluggpass på 30 minuter
Lägg 5 minuter på att välja ett område, 15 minuter på några uppgifter och 10 minuter på att gå igenom svaren. Anteckna en metod att återanvända nästa gång. Behöver du repetera grunderna kan du börja med enstaka mattefrågor.
Inför provdagen
Räkna med en hel dag. Ordinarie provpass är 55 minuter långa, med raster och lunch mellan passen. Anpassade prov har ett annat schema. Läs din egen kallelse för plats och tider.
- Kontrollera resvägen och planera för att vara framme i god tid.
- Ta med en giltig fysisk id-handling. Elektronisk legitimation räcker inte.
- Läs reglerna om hjälpmedel och vad du får ta med innan du packar.
- Följ provpersonalens instruktioner på plats.
Källa: Studera.nu – schema, kallelse och praktisk information.